Böteslängderna för Linköping (1800-1900) och Norrköping (1832-1894)

Exempel på en sida ur saköreslängderna
ur domböckerna

Straff

Före och efter 1734 års strafflag fanns det i princip två slag av straff i Sverige: böter och dödsstraff. Fängelse och kroppsstraff var omvandlingsstraff av böterna. Kunde den dömde inte betala böterna fick denne antingen spöstraff eller sitta av det på vatten och bröd. Oftast framgår det inte i böteslängderna om bötesstraffet blivit omvandlat till annat straff. Ibland kan det stå en anteckning om detta men det är sällsynt. Kroppsstraffet var spö för män och ris för kvinnor och ett vanligt omvandlingsstraff för böter. År 1841 försvann detta bruk och 1855 upphörde det helt. För t.ex. snatteri eller för personer med bräcklig kroppsbyggnad kunde spöstraffet omvandlas till fängelse på vatten och bröd. Vatten och brödstraffet avskaffades 1884. Vanliga fängelsestraff användes inte förrän från och med 1800-talet.

Saköreslängd

Saköreslängder kommer av ordet sak. Någon för upp en sak till domstol för rättslig prövning. Saköreslängder är en förteckning över de böter som utdömts under en viss session eller för städerna en viss månad. Saköreslängder har i olika former funnits ända sedan 1500-talet och framåt. Det fanns under den tidigaste perioden i de så kallade landskapshandlingarna, dvs. de räkenskaper som sändes in till den kungliga kammaren och finns bevarade på Riksarkivet. Under 1600-talets två sista årtionden började man också att binda in böteslängderna i ett exemplar i de lokala domböckerna. De kan också återfinnas i häradsskrivarens ”inneliggande handlingar” vid landsarkiven. Efter länsreformen på 1630-talet återfinns saköreslängderna i verifikationerna till landsboken i landskontorets serier vid landsarkiven. De finns också som en kopia i de centrala räkenskaperna vid riksarkivet och ibland kan de även finnas i hovrättens renovationer av underrätternas domböcker, åtminstone i Göta hovrätts arkiv. Tyvärr finns det för Linköpings del inga böteslängder bevarade under 1700-talet. Detta kan bero på att staden fick behålla bötesinteckningarna. Det fanns ingen anledning för staden att sända en kopia till kronan och inte heller någon kopia för egen del för säkert förvar eftersom man redan fått in intäkterna.

Kyrkoplikt

Böter utdömdes av både kyrkan och staten. När kyrkan dömde till böter kallades det för kyrkotukt och handlade mest om ”religionens och sedernas efterlevnad”. Kyrkan hade rätt att ingripa och döma till böter vid sabbatsbrott, oenighet i äktenskap, vårdslös barnuppfostran, sprida villfarelser om den kristna tron, äktenskapsbrott, hor osv. Uppenbar kyrkoplikt var en offentlig ceremoni under högmässan och tillämpades sedan 1734 års lag, för dem som begått stölder, som slagit och smädat föräldrar, av den som dömts till dödsstraff men blivit benådad. Enskild kyrkoplikt tillämpades för dem som snattat, begått hor eller annat ”lägersmål”. Enskild kyrkoplikt skedde enskilt mellan prästen och den olycklige i sakristian. Kyrkoplikten avskaffades 1855 som en följd av utrensningen av skamstraffen. De världsliga böterna tog hand om brott som t.ex. stöld, brott mot föreskrifter (brand, hygien, torghandel m.m.), fylleri, misshandel, ärekränkning, ekonomiska brott, tvister av de mest skiftande slag som t.ex. arvstvister, affärstvister, marktvister osv.

Databasen innehåller 22 076 poster med uppgifter om:

Registrering av böteslängd vid ArkivData
i Norrköping

Stad (Linköping eller Norrköping)
År
Paragraf i domboken
Nummer i böteslängden
Domdatum
Kön
Förnamn
Efternamn
Boställe
Yrke
Brott
Straff (böter eller annat straff)
Kronor/Riksdaler (bötesbelopp)
Öre (bötesbelopp)
Skilling (bötesbelopp – 48 Skilling = 1 Riksdaler
Runstycken (bötesbelopp – 12 runstycken = 1 Skilling)
Anmärkning
Källa

Registrering

Både Linköpings och Norrköpings böteslängder har registreras: Linköpings rådstuvurätt och magistrat, domböcker 1800–1849 med volymbeteckning AI:103–152; Norrköpings rådhusrätt och magistrat, domböcker i brottmål 1858–1894 med volymbeteckning AIcb:1–37 och saköreslängderna 1853-1898 med volymbeteckning DIX:1–2 . Domböcker för brottmål, perioden 1850–1900 med volymbeteckning AIIIa:1–51.
All registrering har skett källtroget, vilket betyder att alla förkortningar, gammalstavning osv. har bibehålls. Undantaget är datum som skrivs på modernt sätt för att anpassa det till datamediet och underlätta sökningar i databasen. All registrering har skett direkt från originalet. Landsarkivet i Vadstena har levererat saköreslängder till ArkivData i Norrköping. ArkivData har skött registreringen och Linköpings universitet ansvarar för kvalitén.

Referens till databasen

Beroende på vilket år som hänvisas till kan delar av referensen nedan uteslutas.

Linköpings saköreslängd: Landsarkivet i Vadstena, Linköpings rådstuvurätt och magistrat. Domböcker 1800–1849, volymerna AI:103–152 och domböcker för brottmål 1850–1900, volymerna AIIIa:1–51. Linköping University Electronic Press https://doi.org/10.3384/db.boter