Konferensartikel

Under senare tid har intresset för dokumentation och kategorisering ökat inom såväl humanvetenskap och kulturstudier som fiktion. Arkivet utgör här ett centralt område; där frågor om vetande; makt och subjektivitet sammanstrålar. Begreppet lämpar sig därför väl som ett analytiskt redskap för viss litteratur. I denna artikel prövas en läsning av Magnus Dahlströms Hem ur arkivperspektiv. Romanen utkom 1996 och skildrar en havererande undersökning genom socialsekreteraren Ingas perspektiv. Hon kopplas in i fallet efter att en 10-årig flicka har hittats död under oklara omständigheter. Tre andra barn tros vara inblandade och Ingas uppgift är att besöka deras familjer för att samla information som kan lösa gåtan. Men hennes förment objektiva position som myndighetsrepresentant ger gradvis vika för ett växande tvivel. Fokus förskjuts från frågan om vad som hänt för att riktas mot varseblivningens och vetandets premisser. I min läsning riktas ljuset på just hur detta vetande produceras och ordnas. Begreppet arkiv används i abstrakt mening; som beteckning för en princip eller logik snarare än en samling dokument eller institution. De teoretiska utgångspunkterna är förankrade i Michel Foucaults och Jacques Derridas respektive tankegångar om arkiv i denna vidare bemärkelse.

Inga nyckelord är tillgängliga

Bak; Krzysztof: ”Kosmos återupprättat. Sex läsningar av Magnus Dahlströms prosa; TFL; 1992 22:4; s. 3-20.

Dahström; Magnus (1986): Papperskorg; Stockholm: Bonnier Alba.

Dahström; Magnus (1987): Fyr; Stockholm: Bonnier Alba.

Dahlström; Magnus (1996): Hem; Stockholm: Bonnier Alba.

Derrida; Jacques (1996): Archive Fever. A Freudian Impression; Chicago: University of Chicago.

Foucault; Michel (1970): The Order of Things. An Archeology of the Human Sciences; London & New York: Tavistock/Routledge.

Foucault; Michel (2002): Vetandets arkeologi; Lund: Arkiv förlag.

Kristeva; Julia (1990): Stabat Mater och andra texter i urval av Ebba Witt Brattström; Stockholm: Natur och kultur.