Publicerad: 2008-11-10
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)
Att äga en kommunikativ kompetens i en medierik värld ställer krav på olika textkompetenser; literacies; såsom förmågan till textrörlighet och förmågan att hantera en bred språklig repertoar. I Lpo 94 benämns detta ett vidgat textbegrepp. Frågor som detta frammanar finns i den dramaturgiska rörelsen mot framtiden. Vilka kommer att vara läskunniga i framtiden? Vilka sorts texter läses? Vilka läsare kommer vi att fostra? Vilken strukturell textkompetens vill vi att barn och ungdomar ska ha? Artikeln belyser ett långsiktigt projekt i en specialpedagogisk miljö; där en grupp lärare och deras dyslektiska elever söker utveckla en gemensam språklig repertoar genom arbetet med ett vidgat textbegrepp. Mitt bidrag från läs- och skrivkunnighetsproblematiken ger inte några svar; snarare näring åt frågor som handlar om att vidga förståelsen för vad läs- och skrivkunnighet kan tänkas innebära i en medierik uppväxtmiljö för våra elever i den svenska skolan.
Asplund-Carlsson; Maj; (2001). Vilka läsare vill vi ha? Textkompetens som en fråga om genus; klass och etnicitet. I Tekstkompetence. Rapport fra forskningskonference i nordisk netværk for tekst og litteraturæedagogik (TemaNord 2001:576). København: Nordiskt Ministerråd.
Björk; M. & Liberg; C. (2001). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand; Stockholm: Natur & Kultur.
Buckingham; A. (2000). After the Death of Childhood. Growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press.
Carlsson; A. & Koppfeldt; T. (2001). Bild och retorik i media. Malmö: Liber Ekonomi
Cope; B. & Kalantzis; M. (Eds.); (2002). A Pedagogy of Multiliteracies. I B. Cope & M. Kalantzis. Multiliteracies. Litercy Learning and the Design of Social Futures. Lon-don; New York: Routledge.
Crowley; D. ; Heyer; P. (1999). Communication in History. Technology; Culture; Society; New York: Longman
Dahlin; B.; Ingelman; R. & Dahlin C.; (2002). Besjälat lärande. Skisser till en fördjupad pedagogik; Lund: Studentlitteratur
Danielsson; H. (2002). Att lära med media. Om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet; Pedagogiska institutionen.
Dysthe; O. (2000). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur
Forsling; K.; Högberg; L. & Johansson; I. (2004) KOM-M/IT-projektet – det vidgade textbegreppet i ett specialpedagogiskt sammanhang (Arbetsrapport). Karlstad: Karl-stads universitet; Institutionen för utbildningsvetenskap.
Forsling; K. (2004). Det vidgade textbegreppet - Att arbeta med estetiska lärprocesser; medie-pedagogik och IT i ett specialpedagogiskt sammanhang (D-uppsats i pedagogik). Karl-stads universitet; Institutionen för Utbildningsvetenskap.
Fox; C. (1993). At the very edge of the Forset: The influence of Literature on Storytelling by children. London: Casell.
Hagtvet Eriksen; B.; (2002). Skriftspråksutveckling genom lek: hur skriftspråket kan stimu-leras i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Haug; P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber.
Högberg. L. (2000). Medier; skola och berättande. Berättelser om mediepedagogik. I Å. Bergvall; Y. Leffler & C. Mithander (red.); Berättelse i förvandling. Berättande i ett intermedialt och tvärvetenskapligt perspektiv. Karlstad: Karlstad University Stu-dies.
Höien. T; & Lundberg; I. (2002). Dyslexi – från teori till praktik; Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Koppfeldt; T. (1996). Retorik och narration i den rörliga bilden. I G. Z. Nordström (red.). Rum Relation Retorik. Ett projekt om bildteori och bildanalys i det postmoderna samhället; (s. 168). Stockholm: Carlssons.
Kress; G.; Jewitt; C.; Ogborn; J. & Tsatsarelis; C. (2001). Multimodal Teaching and Learning. The Rethorics of the Science Classroom; London; New York: Continum
Kress; G; (2003). Literacy in the new media age. London; New York: Routledge.
Kvale; S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liedman S-E. (2001). Ett oändligt äventyr. Om människanskunskaper. Stockholm: Al-bert Bonnier Förlag
Ljunggren; C. (1996). Medborgarpubliken och det offentliga rummet. Om utbildning; medier; demokrati (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala universitet; Pedagogiska in-stitutionen.
Lpo 94: 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Utbildningsdepartementet & Fritzes; Allmänna förlaget.
Marner; A; Örtegren; H. (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Liber.
Meek; M. (1998). On being literate. London: The Bodley House.
Ong; W.; J. (1990). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Uddevalla: Bokförlaget Anthropos.
Persson; M; (2000). Populärkultur i skolan: Tradition och perspektiv. I M. Persson (red.); Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur
Potter; W. J. (1998). Medialiteracy. Thousand Oaks; California: Sage Publications; Inc.
SOU 1992:94. Skola för bildning.
SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg.
Thavenius; J. (2001). Det oavslutade och andra essäer om estetik; Malmö: Brutus Östlings Bokförlag/Symposion.
Asplund Carlsson; M.; Molin; G. & Nordberg; R. (red.). (2003). Texter och så vidare; 2003. Svensklärarföreningens årsskrift 2003 (Svensklärarserien 226). Stockholm: Natur & Kultur.
Vygotskij; L.S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wehner-Godée; C. (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber.
Muntliga källor
Buckingham; Kress; Tapscott; The Digital Generation; augusti 2004; London.
Koppfeldt; T. Backaseminariet 2002; Högskolan i Malmö.
Liberg; C. ASLA-symposiet; 2003; Karlstad.
