Publicerad: 2008-11-10
ISBN:
ISSN: 1650-3686 (tryckt), 1650-3740 (online)
I dag har lärarstudenter med inriktning mot de tidigare skolåren andra förkunskaper än vad som var fallet för tio år sedan. Studien aktualiserar ett antal brister i och om matematik som lärarstudenter kan ha med sig in i lärarutbildningen. Lärarstudenternas uppfattningar om sin egen förmåga och hur matematikundervisning ska bedrivas kan vara begränsande för vilken undervisning de senare bedriver. Såväl innehåll som arbetsformer i lärarutbildningen måste möta dessa studenter på deras nivå. Denna studie kan hjälpa lärarutbildare att förstå vilken typ av studenter de har.
Anderberg; B. (1988). Matematikundervisning – Planering; Genomförande; Utvärdering. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.
Ball; D. & Bass; H. (2000). Interweaving content and pedagogy in teaching and learning to teach: knowing and using mathematics. I J. Boaler (Ed.); Multiple Perspectives on Mathematics Teaching and Learning; (pp. 83–104). Westport: Ablex Publishing.
Björkqvist; O. (1993). Social konstruktivism som grund för matematikundervisning. Nordisk matematikdidaktik; 1; 8–17.
Bryman; A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Carpenter; T. P. (1986). Conceptual knowledge as a foundation for procedural knowledge. Implications from research on the initial learning of arithmetic. In J. Hiebert (Ed.); Conceptual and procedural knowledge: The case of mathematics (pp. 113–132). Hillsdale; N.J.: Erlbaum.
Engeström; Y. (1999). Activity theory and individual and social transformation. In Y. Engeström; R. Miettinen; & R-L. Punamäki (Eds.). Perspectives on activity the-ory (pp. 19–38). Cambridge University Press.
Ernest; P. (1991). The philosophy of mathematics education. London: The Falmer Press.
Ernest; P. (1995). The one and many. In L. Steffe; & J. Gale (Eds.). Constructivism in education (pp. 459–486). Hillsdale; N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.
Gilje; N.; & Grimen; H. (1992). Samhällsvetenskapernas förutsättning. Göteborg: Bok-förlaget Daidalos AB.
Green; I.; & Hartman; S. G. (1992). Barns livssituation och livstolkning. LOCUS; Tidskrift för barn och ungdomsvetenskap; (1); 9–32.
Hammersley; M.; & Atkinson; P. (1995). Ethnography. Principles in practice. Second edition. London and New York: Routledge.
Krumsvik; R. (2004). IKT i det nye laeringsrommet. Forskningsrapport frå PILOT-pro-sjektet Högskulen i Volda (ITU skriftserie; Rapport 25). Oslo: Unipub.
Kuutti; K. (1996). Activity theory as a potential framework for human-computer interaction research. I B. A. Nardi (Ed.). Context and consciousness: Activity theory and human-computer interaction (pp. 17–44). Cambridge; Mass.: MIT Press.
Larsson; S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I B. Starrin & P-G. Svensson (red.); Kvalitativ metod och vetenskapsteori; (s.163–189). Lund: Stu-dentlitteratur.
eontiev; A. N. (1981). The problem of activity in psychology. In J. V. Wertsch (Ed.); The concept of activity in soviet psychology; (pp. 37–71). New York: Sharpe.
Lester; F. K.; McCormick; K.; & Kapusuz; A. (2004). Preservices teachers’ beliefs about the nature of mathematics. I B. Johansson (Eds.); International Perspectives on Learning and Teaching Mathematics (pp. 555–567). Göteborg: Nationellt Cent-rum för Matematikutbildning.
Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Skolöverstyrelsen. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Lindqvist; U.; Emanuelsson; L.; Lindström; J-O.; & Rönnberg; I. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik; (Skolverkets rapport; 221). Stockholm: Skolver-ket.
Ma; L. (1999). Knowing and teaching elementary mathematics. Mahwah; N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.
Magne; O. (1998). Matematikinlärning – en resa i det inre. I B. Gran (Red.). Mate-matik på elevens villkor; (s. 99–124). Lund: Studentlitteratur.
Marton; F. (2000). Om konsten att lära alla allt. Pedagogisk forskning i Sverige; 5; 151–154.
Noyes; A. (2004). (Re)producing mathematics educators: A sociological perspek-tive. Teaching Education; 15; 243–256.
NU 2003 (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Skolverkets rapport; 250). Stockholm: Skolverket.
PISA (2004). Pisa 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv; (Skolverkets rapport; 254). Stockholm: Skolverket.
Samuelsson; J. (2003). Nytt; på nytt sätt? En studie över datorn som förändringsagent av ma-tematikundervisningens villkor; metoder och resultat i skolår 7-9. Doktorsavhandling. Uppsala: Pedagogiska institutionen; Uppsala universitet.
Shulman; L. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educa-tional Reseracher; 15; 4–14.
Timss (2004). Svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i skolår 8 i ett na-tionellt och internationellt perspektiv; (Skolverkets rapport; 255). Stockholm: Skol-verket.
Uljens; M. (1997) Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I M. Uljens (red.); Didaktik; (s. 166–197). Lund: Studentlitteratur.
Unenge; J.; Sandahl; A.; & Wyndhamn; J. (1994). Lära matematik. Lund: Studentlit-teratur.
